emskybloggen

Som kid var jag fett mörkrädd & rädd för spöken, våga knappt sova själv eller vara ensam hemma.
Och att se på skräckfilmer eller berätta spökhistorier blev man ju inte mindre skrajj av direkt...vilket jag verkligen gillade/gillar egentligen av nån anledning heheh.

Minns till exempel när jag hade stor rädsla för att bli kidnappad, haha låter sjukt I know, 
men ialla fall när jag å farsan besökte Italien för ca 11 år sen så var vi på en födelsedagsfest där födelsedagsbarnet (en kille, nått år äldre än mej) hade blivit kidnappad som liten & så hade dom skurit av en bit av hans öra...vilket satte griller i mitt huvve...en nojjig liten 11 åring...sånt händer ju inte direkt i våran vardag lixom..hemskt. Det var vad som utlöste min såkallade kidnappningsrädsla!

Vet inte varför jag tog upp detta, men kom bara å tänka på det och vilka problem jag hade med rädsla för saker då.
Kan ju säga att det fortfarande sitter i till viss del, men inte lika illa längre haha...thank god! ;D
So yes I'm still a little bit afraid of the dark...min lilla svaghet här i livet heh. =P





And this song is for you my friend
I know U like him and I like this song.
So this is my way to say goodbye to ya...nu släpper jag dej...en gång för alla!
Iaf försöka hehehehe. ;P