när tankarna svävar iväg...


då inser jag att jag faktiskt saknar det lilla som fanns
det som är det jävliga....



Varför??

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0