Same shit.



Försöker inte tänka på det, men samtidigt blir det så ändå lik förbannat...funkar lixom inte å så de där jävla hoppet som alltid finns där...kan aldrig sluta & hoppas (irriterande)...fast jag kanske borde egentligen, för det sårar ju bara en själv i slut ändan när de inte blir som man vill/tänkt.
Varför ens föra saker vidare? Blir ju bara värre, speciellt när det redan är tillräckligt känsligt.
Vill veta exakt, men hur&när är frågan?
Jaja thats life, är ju hyffsat van att det blir såhär.
Hemska drömmar inatt oxå, just pga av denna skit sak.




Yeye nog om det, orkar inte älta.
Förövrigt så har plånkan kommit tillbaka, vilket känns som en lättnad..tur att det finns schyssta människor. :D
Iaf nåt positivt, nu måste det ske en förändring...helt ärligt...skärpning!
Imorrn blir det eventuellt myskväll plus övernattning hos Josefin, ska bli riktigt niice. :)

(Typ one
year ago)




Dröm det du vill drömma
Gå dit du vill gå
Var den du vill vara
För du har bara Ett liv.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0